Eventdesign
som fastnar

På 3 Minute Event har vi skapat en modell som är vetenskapligt designad för att fastna i minnet. Vår 3-Act Peak Experience Model kombinerar psykologisk forskning och beprövad dramaturgi för att leverera eventdesign som träffar rätt – varje gång.

3 ACT PEAK EXPERIENCE MODEL


Vår 3-Act Peak Experience Model är en strategisk metod som bygger på den klassiska tre-aktstrukturen för att designa minnesvärda event genom tre nyckelsteg: Uppmärksamhet, Klimax och Final. Genom att kombinera ARCS-modellens fokus på Attention, Peak-End-regeln och insikter från Experience Journey Mapping, skapar vi en upplevelse som fångar deltagarnas intresse, levererar en oförglömlig höjdpunkt och avslutas på ett sätt som förankrar hela upplevelsen i deras minne.

1. UPPMÄRKSAMHET


Att fånga och behålla uppmärksamheten är avgörande för att skapa ett engagerande event. Enligt ARCS-modellen av John Keller, som fokuserar på motivationsdesign, är 'Attention' det första och viktigaste steget för att motivera och engagera en publik. Genom att använda psykologiska triggers och skapa en omedelbar koppling med deltagarna, ser vi till att deras uppmärksamhet är riktad och att de är känslomässigt investerade från första stund.

2. KLIMAX


Klimax är den avgörande punkten i varje event. Här tillämpar vi Peak-End-regeln, en teori utvecklad av Daniel Kahneman, som visar att människor tenderar att basera sitt minne av en händelse på två specifika punkter: dess kulmen och dess avslut. I en studie publicerad i Journal of Behavioral Decision Making (Fredrickson & Kahneman, 1993) fann man att även om upplevelsen av en viss aktivitet var relativt monoton, så formades deltagarnas minne nästan uteslutande av höjdpunkten och avslutet. Genom att designa en stark kulmen säkerställer vi att detta blir den mest minnesvärda delen av eventet.

3. FINAL


Ett starkt avslut är nyckeln till att säkerställa att ett event lämnar ett bestående intryck. Studier visar att hur en upplevelse slutar har en oproportionerligt stor påverkan på hur den kommer att bli ihågkommen. Detta stöds av forskning från Kahneman och kollegor, som fann att avslutets kvalitet kan forma det övergripande minnet av hela upplevelsen, även om resten av den varit genomsnittlig (Journal of Behavioral Decision Making, 1993). Genom att noggrant designa avslutet på våra akter ser vi till att deltagarna lämnar eventet med en stark, positiv känsla.

REFERENSER


  1. Kahneman, D., & Tversky, A. (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk. Econometrica, 47(2), 263–292. Denna artikel introducerade Kahnemans och Tverskys banbrytande arbete inom prospektteorin, som förklarar hur människor fattar beslut under osäkerhet. Den ligger till grund för senare studier av minne och upplevelser.

    • Kahneman, D., Fredrickson, B. L., Schreiber, C. A., & Redelmeier, D. A. (1993). When More Pain Is Preferred to Less: Adding a Better End. Psychological Science, 4(6), 401-405. Detta arbete beskriver Peak-End-regeln, som visar att människor tenderar att minnas en upplevelse baserat på dess kulmen och avslut.

      • Fredrickson, B. L., & Kahneman, D. (1993). Duration Neglect in Retrospective Evaluations of Affective Episodes. Journal of Personality and Social Psychology, 65(1), 45-55. I denna studie undersöker Fredrickson och Kahneman hur människor tenderar att negligera längden på en upplevelse och istället fokusera på dess höjdpunkt och slut när de minns den.

        • Keller, J. M. (1987). Development and Use of the ARCS Model of Instructional Design. Journal of Instructional Development, 10(3), 2-10. John Kellers ARCS-modell, som står för Attention, Relevance, Confidence, och Satisfaction, används för att designa motiverande undervisning och kan tillämpas på eventdesign.

          • Aristoteles. (ca. 335 f.Kr.). Poetik. Aristoteles arbete om dramatisk teori, där han förklarar tre-akt-strukturen som en grundläggande byggsten i berättande.

            • Freytag, G. (1863). Die Technik des Dramas. Gustav Freytag utvidgade Aristoteles arbete och utvecklade en modell för dramatisk struktur, ofta kallad Freytags pyramid, som beskriver den typiska kurvan av spänning och konflikt i en berättelse.

              • Pine, B. J., & Gilmore, J. H. (1999). The Experience Economy: Work Is Theatre & Every Business a Stage. Harvard Business Review Press. En central bok inom konceptet upplevelseekonomi, som behandlar hur företag kan skapa värde genom att erbjuda kunderna minnesvärda upplevelser snarare än bara produkter eller tjänster.

                • Zomerdijk, L. G., & Voss, C. A. (2010). Service Design for Experience-Centric Services. Journal of Service Research, 13(1), 67-82. Denna artikel utforskar designen av tjänster med fokus på att skapa upplevelsebaserade kundresor, vilket är relevant för konceptet Experience Journey Mapping.

                  VAD FORSKNINGEN SÄGER
                  OM TEMATS ROLL

                  Kognitiv kohesivitet och minne


                  Kognitiv kohesivitet refererar till hur en sammanhängande upplevelse hjälper deltagare att bättre förstå och komma ihåg information. En studie av Mandler (1980) visade att när information presenteras i ett logiskt och sammanhängande format (som ett tema kan erbjuda), är det lättare för människor att bearbeta och minnas det. Ett tydligt tema ger en ram för hela eventet och gör det enklare för deltagarna att förstå och integrera de olika delarna av upplevelsen.

                  Emotionellt engagemang


                  Tematiska element kan förstärka deltagarnas emotionella engagemang. En studie av Schmitt (1999) inom upplevelsemarknadsföring visade att när deltagare utsätts för en genomgående tematisk upplevelse, tenderar de att bli mer känslomässigt engagerade. Detta emotionella engagemang bidrar till att skapa starkare minnen och en djupare koppling till eventet.

                  Branding och upprepning


                  Inom marknadsföring har konsistens visat sig vara avgörande för varumärkesigenkänning och lojalitet. En studie av Aaker (1996) betonar att ett starkt och konsekvent tema eller budskap genom hela en kampanj eller ett event kan stärka deltagarnas uppfattning om varumärket och förbättra deras övergripande upplevelse.

                  Tematisk integration


                  En studie av Pine & Gilmore (1998), som introducerade konceptet "The Experience Economy," betonar vikten av tematisk integrering för att skapa en engagerande upplevelse. De fann att företag och event som integrerar ett starkt tema tenderar att skapa mer engagerande och minnesvärda upplevelser som deltagarna är mer benägna att tala om och rekommendera.

                  Narrativ sammanhållning


                  Enligt McAdams (2001), som forskar om narrativ psykologi, spelar narrativ sammanhållning en kritisk roll i hur människor förstår och ger mening åt händelser. Ett tydligt tema fungerar som en narrativ tråd genom hela eventet, vilket hjälper deltagarna att uppleva och tolka eventet som en sammanhängande berättelse.